jag bestämde mig

fredag i dag. som vanligt har veckan bara rusat bort. vad gör man, jo man famlar efter ett halmstrå för att förska hänga kvar.

nu är ju hösten ganska så lång gången och det är mörkare ut. i och med det så har jag blivit mer dyster och mina monster inom mig har börjat vakna till liv efter sommar dvalan. snart har det gått två år sen jag sluta med "lyko" pilrena. är stolt över mig själv för att jag bestämde mig för att ta tag i mitt liv. säjer inte att det var och är lätt. håller fort farnade på att kämpa med mig och mitt "liv" alls min syn på mig själv och värderingar över mig själv.

det är så lätt att falla tillbaka i gamla spår. kan även in dag tänka percis som jag gjorde förut.

men vad har hänt dom senaste åren?
för snart två årsen så träffade jag värden underbaraste kille som jag älskar över allt annt i livet. i vårat liv så har vi två katter som för gyler vårdan vardag.

för drygt fyra årsen bestämde jag mig för att börja jobba med mig själv, för att kunna få det livet som jag vill jag är värd, men även för att kunna ge tillbaka till alla andra där ut som finns, men framför allt till min familj.
och jag var inte redo för att kunna ha ett förhålande, utifrån min egen efarent het så är man o medvet självisk när man mår dåligt, och i ett för håland av alla deslag så är det ju ett ge och ta.

allt det här låter för rörigt känns det som, men å andra sida är det ganska så rörigt allt i hopp. men det jag vill komma till att man måst vilja må bra själv för att kunna börja jobba med sig själv för att må bra.