denna veckan började inge bra. vaknade på måndag med sprängade huvudvärk och en oro i kroppen. var hemma från jobbet. men var ute en sväng på senare på efter middag. skulle i väg till vc för att ta bort stygnen. tisdagen vaknade dock inte med huvud verk men en änu störe oro och med ångest hängade som mörka mål över mig. fick tummen ur lite och städa av lite hemma. käns dock inte som nån ide, när vi håller på i köket. men dom störta damråterna för svan in i råt boet i dam sugaren.
men hur som helst kravlade upp till jobbet i går. men vart det ingen bätre av att vara på jobbet, i bland kan det vara skönt att få nån ting att göra så man slipper täncka så mycket. men det vart bara vär och vär. det är svårt att för klara men, det käns som om kroppen skulle splitras i flera olika bittar. och man känner hur kroppen bara blir av med bit för bit.
det var då jag började inse att det här kommer gå åt pippan. nu går det inte att få nå hejd på det. utan det är bara att vänta på att stormen ska av ta. fick för första gången på över ett och halft år ta tabbleter, för att kunna häjda det lite.
jag kan inte säja varför det blev så här. varför jag fick en ångest. skulle tro att det beror på att jag har låtit allt bara liga i en låda utan att ta fram det som ligger där och granska det. så som att gråta, vara ledsen och nere. eller bara skaratta om man behöver det. jag la bara locket på, och föröskte glömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar